Räddningstjänstens organisation i Danmark

Allmän räddningstjänst

I den allmänna räddningstjänsten är följande myndigheter engagerade:

  • Polisen
  • Räddningsberedskap
  • Ambulanstjänsten
  • Sjukhusväsendet
  • Försvaret

Polisen, vid större olyckor i form av

  • brand eller explosion
  • olyckor med farliga ämnen
  • ras
  • tågolyckor
  • flygolyckor på land
  • fartygsolyckor vid kaj

Naturkatastrofer, som översvämningar, snöstorm och liknande samordnar polismästaren (politimesteren) på den lokala nivån och i det aktuella fallet den samlade insatsen. Polisens ansvar för samordningen innebär, att samtliga funktioner i och utanför insatsområdet koordineras på ett sådant sätt, att den samlade insatsen sker så effektivt som möjligt.

Polisens samordnande ledning inträder efter polisens beslut i fall av händelser som kräver insats av flera myndigheter, och den pågår från en eventuella planerings- och förberedelsefas via insatsfasen, till dess funktionen slutar med reducerad beredskap, när den egentliga retablerings- eller återuppbyggnadsfasen inträder.

Den samordnande ledningen förmedlas av polisen till samtliga aktuella samarbetspartner, vilket innebär att eventuella ändringar av omfattningen omedelbart meddelas samarbetspartnerna. Polisen ansvarar också för avspärrning, ledning av ambulanstjänster, evakuering, trafikreglering, bevakning och upprätthållande av den allmänna ordningen i skadeområdet. På den regionala nivån upprättas samordnande staber vars uppgift är:Att med respekt för sektoransvaret under regionpolisledarens (regionpolitilederens) ledning etablera ett planerings- och operativt samarbete mellan myndigheter och andra med ansvar eller uppgifter på beredskapsområdet med hänsyn till att dels kunna fatta beslut om ett koordinerat och prioriterat utnyttjande av de samlade resurserna i händelse av stora händelser och tilldragelser, stora olyckor och katastrofer, inbegripet krigshandlingar, dels att trygga en samstämmig och anpassad information till press och befolkning. 

Räddningsberedskapen

Enligt beredskapslagen är det räddningsberedskapens uppgift att förebygga, begränsa och avhjälpa skador på personer, egendom och miljö vid olyckor och katastrofer eller överhängande fara för sådana händelser.

Den statliga räddningsberedskapen skall ge assistans till bl.a. den kommunala räddningsberedskapen, om det anses nödvändigt på grund av karaktären eller omfattningen av en olycka eller katastrof.

 Den kommunala räddningsberedskapen skall kunna göra en god insats mot skador på personer, egendom och miljö vid olyckor och katastrofer och skall dessutom kunna ta emot, inkvartera och förpläga evakuerade och andra nödställda.

Räddningsberedskapen skall i samband med t.ex. brand- och explosionsolyckor, ras, tågolyckor, flygolyckor på land, fartygsolyckor vid kaj, naturkatastrofer och akuta olyckshändelser med farliga ämnen till lands, i sjöar, i vattendrag samt i hamnar lösa följande uppgifter:

  • Rädda människor, djur, egendom och miljön
  • Befria instängda och fastklämda
  • Begränsa och bekämpa uppkomna bränder
  • Begränsa och hindra skador att utbreda sig

Räddningsberedskapen är uppdelad i 3 nivåer:

Nivå 1

På nivå 1 görs insatsen av den kommunala beredskapen, eventuellt med bistånd från grannkommuner. Ledaren för räddningsberedskapens insats kallas insatsledare-räddningsberedskap (insatsledere-redningsberedskab) och funktionen sköts av den kommunala räddningsberedskapen. 

Nivå 2

Det finns vissa olyckor och katastrofer som den kommunala räddningsberedskapen inte kan förväntas klara ensam, och där Beredskapsstyrelsens 5 statliga beredskapscentra och de 9 kommunala stödpunktsberedskaperna skall ge assistans. På nivå 2 skall assistans ges inom ca 1 timme. För miljöinsatser finns ca 50 beredskaper med en utryckningstid på ca 1/2 timme utplacerade på de 5 beredskapscentra och vissa kommunala beredskapsstationer. 

Nivå 3

Nivå 3 utgörs av Beredskapsstyrelsens 5 beredskapscentra, som ska assistera vid personalkrävande och långvariga räddningsinsatser eller vid behov av specialutrustning och specialutbildad personal. 

Ambulanstjänsten

Det åvilar de 14 amtskommunerna i Danmark att upprätthålla en effektiv ambulanstjänst. Detta sker antingen genom kontrakt med det privata Redningskorps Falck eller genom kontrakt med de kommuner där ambulanstjänsten ingår i räddningsberedskapen. 

Sjukhusväsendet

Sjukhusen i Danmark tillhör med några undantag Amtskommunerna.Vid sjukhusen skall det finnas en beredskap att, vid större olyckor, ta emot och behandla sjuka och skadade. Det skall också vara möjligt att rekvirera läkarlag, för insats på skadeplats. 

Försvaret

Polisen, Räddningsberedskapen och andra myndigheter, kan vid större olyckor rekvirera så kallad katastrofhjälp från försvaret och hemvärnet. Det innebär att organiserade styrkor från försvaret och hemvärnet, sätts in som förstärkning till ordinarie räddningsstyrkor. Försvaret och hemvärnet bidrar då med materiel i form av flyg, fartyg, tunga fordon och specialfordon. Dessutom finns specialutbildad personal. 

Särskild räddningstjänst

Den särskilda räddningstjänsten är uppdelad i följande tre områden:

  • SAR-tjänsten (Search and Rescue)
  • Olje- eller kemikalieutsläpp i havet
  • Kärnkraftanläggningar

SAR-tjänsten (Search and rescue)

Den danska SAR-tjänsten är organiserad i sjöräddningstjänst och flygräddningstjänst, med ansvar att assistera vid misstanke om nödställda fartyg, havsanläggningar och flyg. Försvarsministeriet ansvarar för ledning och drift av SAR-organisationen och försvarets kommandon ansvarar för den operativa ledningen. Uppgifterna är fördelade så att sjövärnet leder eftersökning och räddningsoperationer i samband med nödställda fartyg och havsanläggningar, och flygvapnet leder eftersökning och räddningsoperationer i samband med nödställda flyg. Sjöräddningstjänstens dagliga ledning utövas från Skibsfartens Redningscentral eller Maritime Rescue Coordination Center (MRCC), som är integrerad med högkvarteret för Sjövärnets Operativa Kommando. Flygräddningstjänstens dagliga ledning utövas från Luftfartens Redningscentral eller Air Rescue Coordination Center (ARCC), som är integrerad med högkvarteret för Flyvertaktisk Kommando. SAR-tjänsten i Danmark är en organisation med ledningsfunktion och förhållandevis små resurser. Den övervägande delen av materiel och personal ställs till förfogande vid varje enskild räddningsoperation av de övriga myndigheter som ingår i räddningsarbetet. Utanför SAR-organisationen finns räddningsresurser med anknytning till offshoreindustrin med ledningsorgan på varje havsanläggning. Dessa resurser kan förväntas bli insatta i en räddningsoperation på order av räddningscentralerna.

Aktionskommittén i Energiministeriet samordnar myndigheternas beredskaps- och räddningsplanering vad avser offshoreanläggningar, räddnings- och bärgningsfartyg samt flyg. 

Olje- eller kemikalieutsläpp i havet

Miljöstyrelsen ansvarar för bekämpning av olje- eller kemikalieutsläpp i havet och kustnära vatten. Arbetet bedrivs i samarbete med försvaret, de statlige regionale beredskapscentrene och ytterligare några myndigheter. 

Kärnkraftanläggningar

Det finns inga kärnkraftanläggningar i Danmark men på grund av de befintliga verken i närheten, bl a i Sverige, Tyskland och Litauen, finns etablerat en landstäckande atomberedskap. Atomberedskapen i Danmark lyder under Inrikesministeriet och handhas av Beredskapsstyrelsen: Beredskapens huvudmål är:

  • att upprätthålla en daglig beredskap med övervakning
  • att igångsätta skyddsåtgärder om nödvändigt
  • att informera allmänheten och berörda myndigheterna
  • att påverka samhällets och den enskildas beteenden för att undvika eller begränsa skador

Atomberedskapens organisation bygger i största möjliga omfång på de redan existerande organisationerna och beredskapsordningar. Den är primärt uppbyggd omkring Beredeskabsstyrelsen med beredskapscentra och polisen med bistånd från försvaret.

Vidare ingår ett antal statliga myndigheter och organisationer, t ex Statens Institut för Strålehygiejne, Forskningscenter Risö, Levnedsmiddelstyrelsen och Danmark Meteorologiska Institut. Vidare deltar vissa amtskommunala och kommunala myndigheter och institutioner i beredskapen. Danmarks Radio och Ritzaus Bureau medverkar vid förmedling av beredskapsmeddelanden och annan information till befolkningen. 

Definitioner Danmark

Ambulanceleder

Erfaren ambulancebehandler vid den statliga ambulancetjänsten, som vid en skadeplats leder arnbulansernas borttransport av skadade. Ambulansledaren meddelar transportdestination till ambulanschauffören. 

Ambulancevej

En av polisen fastställd väg mellan skadeplats och sjukhus, var polisen stöttar ambulansernas körväg med trafikreglering, vägvisning mm. 

Behandlingsprioritet

Anger den ordningsföljd, vari akutbehandling av de skadade skall ske. 

Beredskapsplaner

Beredskapsplaner lägger fast styrande processer för ett förutsett händelseförlopp utifrån tänkta förutsättningar. Beredskapsplaner omfattar såväl generella som speciella planer. 

Faglig tjenste

Med "faglig tjenste" menas en enhets omedelbara behov i relation till den personliga utrustningen, fordon och materiel i förbindelse med insättande till lösning av en konkret uppgift. 

Insatskort for kemikalieuheld

Uppslagsverk för räddningsberedskapens insatsledare om hantering av alla kända farliga ämnen. Finns också online på www.kemikalieberedskab.dk

Insatsleder Politi

Det polisbefäl som representerar och utövar den koordinerande ledningen samt leder den polistaktiska insatsen på och omkring skadeplatsen. 

Indsatsleder Redningsberedskab

Ledare från den kommunala räddningstjänsten. Utöver den tekniska insatsen på skadeplatsen vid brand, explosion, olyckor med farligt gods, trafikolyckor, tågolyckor, flygolyckor på land och skeppsolyckor vid kaj.

Kemikalieindsatsdragt

En gastät helskyddsdräkt som alltid används tillsammans med fullt andningsskydd. Används vid direkt kontakt med ämnen som är giftiga eller frätande eller vid hantering av ämnen som vid kontakt med luftfuktighet och vatten omvandlas till giftiga eller frätande ämnen. 

Kommandostation

Med kommandostation (KSN) menas ett medel för polisens operativa ledare att bringa träffade beslut verkställning. KSN placeras vanligtvis på en polisstation. 

Kommandostade

Med kommandostade (KST) menas ett medel för insatsledaren POLITI till att bringa träffade beslut till verkställning. KST skall tillika vara kontaktpunkt för assistansenheter. 

Koordinerende ledelse

Polismästaren har ansvaret för den koordinerande ledningen i en katastrofsituation, vilket innebär, att han skall säkra att arbetet på skadeplats och funktionen utanför skadeplats koordineras på ett sådant sätt, att den samlade insatsen genomförs så effektivt som möjligt. På skadeplatsen utförs funktionen av en insatsleder POLITI.

Logistik

Logistik är läran om ting, som låter sig förutsägas eller förutbestämmas. Det komplex av stabsuppgifter, som medför, att den önskade styrkan är på rätt plats i rätt tid - härunder menas transport, förplägnad, materiel och sanitetstjänst.

Laegehold

En enhet, normalt bestående av två läkare och två sjuksköterskor, med den uppgiften vid stora olyckor och katastrofer, att genomföra första hjälpen på en väntplats nära skadeplatsen. 

Opsamlingssted

En lokalitet i närheten av skadeplatsen, var hotade personer provisorigt kan samlas under polisens ledning. 

Sikkerhedsafstand

Område där insatspersonalens arbete förutsätter användning av personlig skyddsutrustning som är särskilt anpassad till spillets farlighet och med hänsyn till att man där arbetar utan direkt kontakt med det farliga ämnet. 

Skadestedskoordinerende laege (KOOL)

Läkare, som på eller i omedelbar närhet av en skadeplats samordnar den medicinska insatsen. KOOL deltager inte i första hjälpen på skadeplatsen. Uppgiften är administrativ och löses i samarbete med skadestedslederen och ambulancelederen och med direkt kommunikation till sjukhuset i området.

Udrykningshold

En läkare och en sjuksköterska, som rycker ut från ett sjukhus för att ge första hjälpen eller smärtlindring vid olika typer av olyckor.

Venteplads

Det ställe i närheten av en skadeplats, dit räddningspersonalen tar skadade, som anses ha behov av inläggning på sjukhus eller direkt första hjälp på plats. Borttransport med ambulans utgår från väntplatsen. Vid insättande av läkarkompetens kan man använda sig av begreppet: Vänteplats med läkarkompetens.

Sök
Kontaktpunkter

Nationella kontaktpunkter

Kontakta Bo Andersson för användarnamn
och lösenord.

Nordhels

Nordhels - det nordiska hälsoberedskapssamarbetet.

www.nordhels.org