Till innehåll på sidan

Att skriva avtal

Nedanstående lista består av frågeställningar som bör diskuteras inför upprättande av ett kommunalt gränsavtal.

Avtalet behöver inte innehålla bestämmelser som omfattar alla nedan uppräknade punkter. Dessutom kan ett gränskommunalt avtal behöva kompletteras med bestämmelser som berör något särskilt förhållande mellan de avtalsslutande kommunerna. Nedanstående uppräkning får således ej anses vara uttömmande. Ett gränskommunalt avtal tecknas inom ramavtalets bestämmelser.

Allmänna bestämmelser

1. Syftet med avtalet

Bör vara detsamma som i ramavtalets artikel 1 som avser samarbete över territorialgränser i syfte att vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.

Syftet bör rent praktiskt vara att genom samarbete bygga upp en kompetent räddningstjänst för att gemensamt bland annat kunna göra allmänna räddningsinsatser för särskilt angelägna objekt samt förstärka räddningstjänsten i gränsnära glesbygd.

2. Vad skall kommunerna bistå varandra med?

T ex direkt samverkan mellan räddningsstyrkorna, särskilt materiel, större mängder av släckningsmedel, unik räddningsutrustning, tekniskt kunnande, specialkompetens och andra expertinsatser samt information vid hälso- och miljöfarligt utsläpp som hotar den andra kommunen eller vid skogsbrand med risk för brandspridning över kommungränsen.

3. Avtalets geografiska- eller andra begränsningar

T ex del av kommun, gränstrakt, gränsnära glesbygd eller särskilda projekt.

4. Rent praktiskt genomförande av samverkan

T ex regelbundna sammankomster.

5. Gemensamma övningar

Hur skall dessa organiseras?

Hur ofta skall de genomföras?

6. Gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete

7. Varje kommuns befogenhet, organisation samt verksamhet bör preciseras avseende de områden som berörs av detta avtal.

Bestämmelser av praktisk karaktär 

8. Varje kommuns räddningskår bör vara organiserad enligt sitt eget lands lagar och förordningar.

9. Vem i den hjälpsökande kommunen är behörig att söka bistånd?

10. Vem i den biståndsgivande har rätt att erbjuda begärt bistånd?

11. Hur skall alarmering ske? Hur skall kontaktpunkter för behörig personal se ut?

Det kan t ex vara nödvändigt med någon form av lista där namn på och telefonnummer till behörig personal framgår. 

12. Kan skäl finnas för kommun att avböja att ge begärt bistånd?

Enligt ramavtalets artikel 3 punkt 1, andra meningen skall den myndighet hos vilket biståndet begärs avgöra om detta kan lämnas. 

13. Vem ansvarar för och leder en räddningsinsats?

Under vems ledning arbetar personal från den hjälpande kommunen? Under vilket lands tjänstgöringsbestämmelser lyder personal från den hjälpande kommunen?

I enlighet med ramavtalets artikel 3 punkt 2 har den hjälpsökande statens myndigheter det fulla ansvaret för ledningen av insatsen på olycksplatsen med undantag för sådan olycksplats som är belägen inom annan avtalsslutande parts territorium.

Personalen från den hjälpsökande staten står till förfogande under ledning av det egna befälet och tjänstgör i den hjälpsökande staten i enlighet med de tjänstgöringsbestämmelser som gäller i den egna staten.
 
Personal från den hjälpande staten står till förfogande under ledning av det egna befälet och tjänstgör i den hjälpsökande staten i enlighet med de tjänstgöringsbestämmelser som gäller i den egna staten. 

14. Hur lösa de problem som uppkommer vid gränspassering? Vilka regler skall gälla för hjälpande kommuns fordon, räddningsmateriel och annan utrustning?

Enligt ramavtalets artikel 3 punkt 3 åvilar det den hjälpsökande staten att tillse att fordon, räddningsmateriel och annan utrustning som medförs vid en insats får föras över gränserna utan in- och utförselformaliteter och med befrielse från skatter, pålagor och avgifter.

Fordon, räddningsmateriel och annan utrustning får användas i enlighet med i den hjälpande staten gällande bestämmelser utan särskilt tillstånd. Efter avslutad insats skall fordon, räddningsmateriel och annan utrustning åter föras ut ur landet så snart som möjligt. Motsvarande gäller vid övning av insats.

Enligt ramavtalets artikel 4 skall, om biståndet består av militär personal, statsfartyg och militära fordon, som fordrar särskilt tillstånd för tillträde, den myndighet i den hjälpsökande staten som begärt biståndet utverka sådant tillstånd. Innan tillstånd har beviljats får inte territorialgränsen överskridas. 

15. När upphör räddningsinsatsen? Kan den upphöra i förtid?

Kostnader

16. Vem skall stå för kostnader hänförliga till insatsen och hur skall kostnaderna beräknas?

Enligt ramavtalets artikel 4 skall kostnader för hjälpinsatser hänförliga till avtalet betalas enligt följande:

  1. Den hjälpande staten har rätt till ersättning av den hjälpsökande staten för kostnader för sina åtgärder, i den mån dessa är att hänföra till det lämnade biståndet.
  2. Den hjälpsökande staten kan när som helst återkalla sin begäran om bistånd, men den hjälpande staten har i så fall rätt till ersättning för de kostnader som den ådragit sig.
  3. Den hjälpande staten skall alltid vara beredd att lämna den hjälpsökande staten uppgift om de uppskattade kostnaderna för biståndet.
  4. Självkostnadsprincipen skall ligga till grund för beräkningen av kostnaderna.
  5. Dessa bestämmelser inskränker inte de avtalsslutande staternas rätt att från tredje man återkräva kostnaderna enligt andra bestämmelser och regler som är tillämpliga enligt nationell lagstiftning eller folkrätten.

17. Vem står för kostnader för uppkommen skada hänförlig till insats?

Ramavtalets artikel 5 lyder enligt följande:

  1. Den hjälpsökande staten svarar för skada som orsakats genom bistånd som lämnats inom dess territorium i enlighet med detta avtal. Den hjälpsökande staten är skyldig att svara i rättegång eller att förhandla om förlikning rörande skadeståndskrav som riktas av tredje man mot den hjälpande staten eller dess personal. Den hjälpsökande staten svarar för alla rättegångs- och andra kostnader som hänför sig till sådana krav.
  2. Den hjälpsökande staten skall ersätta den hjälpande staten för dödsfall eller personskada som tillfogas den senares personal, liksom också för förlust av eller skada på utrustning eller materiel som orsakats inom den hjälpsökande statens territorium genom biståndet.
  3. Den hjälpande staten svarar för skador som inträffar inom dess eget territorium.
  4. Den hjälpsökande staten har rätt att väcka talan om återkrav på ersättning som staten har utgivit enligt denna artikel mot den ur den hjälpande personalen som har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet.

Formella frågor

18. När skall avtalet träda i kraft?

19. Hur länge gäller avtalet?

20. Skall avtalet förlängas automatiskt?

21. Hur kan avtalet sägas upp och när upphör det vid en uppsägning?

22. På vilket språk skall avtalet skrivas?

Normalt skrivs avtal mellan två länder på bägge ländernas språk och de äger lika giltighet. Parterna erhåller ett exemplar av respektive avtal.

Kontaktpunkter

Nationella kontaktpunkter

Kontakta Anders Lundberg för användarnamn
och lösenord.

Nordhels

Nordhels - det nordiska hälsoberedskapssamarbetet.

www.nordhels.org