Avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändelse hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.
Regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, som är övertygade om nödvändigheten av samarbete mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna i syfte att underlätta erforderligt ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser i fredstid och att påskynda insättandet av hjälpande personal och materiel, som betraktar detta avtal som ett ramavtal som är avsett att komplettera andra nordiska multilaterala eller bilaterala överenskommelser på området, och som önskar ytterligare förbättra samarbetet på området, har enats om följande:
Detta avtal avser samarbete över de avtalsslutande staternas territorialgränser i syfte att vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön.
Staterna skall i sin nationella lagstiftning och andra bestämmelser så långt möjligt undanröja hinder för sådant samarbete.
Varje avtalsslutande stat förpliktar sig att vid en olyckshändelse eller överhängande fara för olyckshändelse lämna erforderligt bistånd i enlighet med sina möjligheter och detta avtals bestämmelser.
Bestämmelserna i artiklarna 3-5 skall äga tillämpning, om inte annat följer av bilaterala eller andra multilaterala överenskommelser.
En myndighet i en avtalsslutande stat som vid olyckshändelse svarar för åtgärder för att hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön får begära bistånd direkt hos behörig myndighet i annan avtalsslutande stat. Den myndighet hos vilken biståndet begärs avgör om detta kan lämnas.
Den hjälpsökande statens myndigheter har det fulla ansvaret för ledningen av insatsen på olycksplatsen med undantag för sådan olycksplats som är belägen inom annan avtalsslutande parts territorium. Personal från den hjälpande staten står till förfogande under ledning av det egna befälet och tjänstgör i den hjälpsökande staten i enlighet med de tjänstgöringsbestämmmelser som gäller i den egna staten.
Det åvilar den hjälpsökande staten att tillse att fordon, räddningsmateriel och annan utrustning som medförs vid en insats får föras över gränserna utan in- eller utförselformaliteter och med befrielser från skatter, pålagor och avgifter. Fordon, räddningsmateriel och annan utrustning får användas i enlighet med i den hjälpande staten gällande bestämmelser utan särskilt tillstånd. Efter avslutad insats skall fordon, räddningsmateriel och annan utrustning åter föras ut ur landet så snart som möjligt. Motsvarande gäller vid övning av insats.
Om biståndet består av militär personal, statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon, som fordrar särskilt tillstånd för tillträde, skall den myndighet i den hjälpsökande staten som begärt biståndet utverka sådant tillstånd. Innan tillstånd beviljats får inte territorialgränsen överskridas.
Kostnaderna för hjälpinsatser enligt detta avtal skall betalas enligt nedan:
Den hjälpande staten har rätt till ersättning av den hjälpsökande staten för kostnaderna för sina åtgärder, i den mån dessa är att hänföra till det lämnade biståndet.
Den hjälpsökande staten kan när som helst återkalla sin begäran om bistånd, men den hjälpande staten har i så fall rätt till ersättning för de kostnader som den ådragit sig.
Den hjälpande staten skall alltid vara beredd att lämna den hjälpsökande uppgift om de uppskattade kostnaderna för biståndet.
Självkostnadsprincipen skall ligga till grund för beräkning av kostnaderna.
Dessa bestämmelser inskränker inte de avtalsslutande staternas rätt att från tredje man återkräva kostnaderna enligt andra bestämmelser och regler som är tillämpliga enligt nationell lagstiftning eller folkrätten.
Den hjälpsökande staten svarar för skada som orsakats genom bistånd som lämnats inom dess territorium i enlighet med detta avtal. Den hjälpsökande staten är skyldig att svara i rättegång eller att förhandla om förlikning rörande skadeståndskrav som riktas av tredje man mot den hjälpande staten eller dess personal. Den hjälpsökande staten svarar för alla rättegångs- och andra kostnader som hänför sig till sådana krav.
Den hjälpsökande staten skall ersätta den hjälpande staten för dödsfall eller personskada som tillfogas den senares personal, liksom också för förlust av eller skada på utrustning eller materiel som orsakats inom den hjälpsökande statens territorium genom biståndet.
Den hjälpande staten svarar för skador som inträffar inom dess eget territorium.
Den hjälpsökande staten har rätt att väcka talan om återkrav på ersättning som staten har utgivit enligt denna artikel mot den ur den hjälpande personalen som har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet.
De avtalsslutande staterna skall lämna varandra upplysningar om organisationen och behöriga myndigheter i den egna staten samt lagstiftningsåtgärder och andra viktigare förändringar av betydelse för detta avtal. Vidare skall staterna verka för en utveckling av samarbetet på området.
För den praktiska tillämpningen av detta avtal förutses de behöriga myndigheterna i respektive stat stå i direkt kontakt med varandra.
Möten skall hållas inom ramen för delta avtal när så bedöms lämpligt.
Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då två av de avtalsslutande staterna skriftligen har underrättat det svenska utrikesdepartementet att avtalet har godkänts av dem.
För avtalsslutande stat, som efter avtalets ikraftträdande, meddelar att avtalet godkänts träder avtalet i kraft trettio (30) dagar efter den dag då det svenska utrikesdepartementet mottagit underrättelsen härom.
Det svenska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande staterna skriftligen om tidpunkten för mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträdande.
Island kan ansluta sig till detta avtal. Anslutningsinstrumentet skall deponeras hos det svenska utrikesdepartementet. Avtalet träder i kraft för Island från och med den dag då anslutningsinstrumentet deponerats. Svenska utrikesdepartementet underrättar skriftligen de avtalsslutande parterna om tidpunkten för depositionen.
En part kan säga upp avtalet genom skriftligt meddelande härom till det svenska utrikesdepartementet som underrättar de övriga parterna om tidpunkten för mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll.
En uppsägning gäller endast den part som har gjort uppsägning och får verkan sex månader efter den dag då det svenska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägning.
Originalexemplaret av detta avtal deponeras hos det svenska utrikesdepartementet som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior därav.
Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden undertecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 20 januari 1989 i ett exemplar på danska, finska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma giltighet.
REGERINGSKANSLIET
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet har äran härmed erkänna mottagandet den 5 april 2001 av Islands anslutningsinstrument avseende Avtal mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändelse hindra eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön, undertecknad i Stockholm den 20 januari 1989.
Enligt artikel 8 träder avtalet i kraft för Island den dag då anslutningsinstrumentet deponerades, den 5 april 2001.
Utrikesdepartementet har underrättat de avtalsslutande parterna om Islands anslutning.
Utrikesdepartementet begagnar detta tillfälle att försäkra Islands Ambassad om sin utmärkta högaktning.
Stockholm den 9 April 2001
Islands Ambassad
STOCKHOLM